Mardröm

Usch jag drömde så otroligt hemskt nu innan jag vaknade, det var så där att den obehagliga känslan satt kvar när jag vaknade och kom på att allt faktiskt var bra.

Jag drömde att jag av någon anledning flyttat tillbaka till Roteberg. Jag drömde också att min syster var helt knäpp i huvudet och att jag verkligen inte stod ut med henne, jag blev så där extremt förbannad att jag bara ville skrika massa elaka saker som jag hade ångrat sen när jag blivit lugn. Sedan var även mina vänner helt knäppa i huvudet. De pratade om saker de skulle göra men bjöd inte med mig, de sa heller inte att jag inte fick vara med men det var underförstått. Detta gjorde att jag helt enkelt tappade lusten att umgås med dem och jag var helt ensam.

Jag kände mig så otroligt maktlös och verkligen vantrivdes i situationen jag befann mig i samt att allting bara kändes så otroligt hopplöst. Usch och fy för den drömmen.
Många hävdar att drömmar speglar någonting runt omkring en själv men jag förstår inte riktigt poängen med den här drömmen? Jag har de bästa vännerna som finns, min syster går mig inte på nerverna längre, jag bor inte i roteberg och jag känner mig absolut inte ensam.
Vem vet, det kanske var en tvärtom dröm?